Välj rätt skidjacka – fodrad eller skaljacka 2025 ‐ Skistore

Din skidjacka behöver matcha ditt användningsområde och personliga preferenser. Fundera först på om du letar efter en isolerad jacka eller en skaljacka och ställ det i relation till vilken aktivitetsnivå du kommer ha. Åker du i liftsystem under kalla vintermånader har du andra behov än om du går på topptur i vårsolen, jackan behöver möta de behoven. Fundera även på hur dina krav kring vattentäthet och andningsförmåga ser ut och vad du behöver i form av fickor och övriga funktioner. I den här guiden kommer vi gå igenom allt du behöver veta när du ska köpa din nästa skidjacka och passar både dig som är nybörjare och dig som ska uppgradera din utrustning.

Fodrad jacka vs skaljacka

Om du är väldigt frusen och åker i första hand åker i liftsystem så kan en fodrad skidjacka vara ett bra alternativ, särskilt om du åker på sportlovet när det ofta är väldigt kallt. Nackdelen med en fodrad jacka är att det blir mindre flexibelt än en skaljacka. Jackan har en viss värme och det är svårt att reglera temperaturen över en viss nivå, med en skaljacka kan bygga värme i lager och anpassa dig efter temperaturen.

Vi rekommenderar i regel skaljacka just pga. den ökade flexibiliteten som gör att du kan använda jackan under en större del av året. Med lager-på-lager kan du oftast uppnå samma värme som en fodrad jacka ger när det är riktigt kallt, men du kan också använda den för vårskidåkning.

Med det sagt, om du är väldigt frusen och vet med dig att du oftast åker i kalla temperaturer så kan en fodrad skidjacka vara ett bra alternativ.

Vattentäthet och andningsförmåga

Det finns stor variation i hur vattentäta olika skidjackor är såväl som hur bra de andas och står emot vind. Det är viktigt att välja en jacka som kan hantera de väderförhållanden som du förväntar dig när du åker skidor.

Vattentäthet

Mäts i vattenpelare och anges i mm. Högre siffra = mer vattentät. Värt att tänka på är att skidkläder aldrig är 100% vattentäta, det är för att de också måste andas och släppa ut fukt. Membranen som används varierar och har olika egenskaper, t.ex. så har Gore-Tex Pro Shell 28 000mm i vattenpelare som anses vara det mest vattentäta membranet. För skidåkning i kalla temperaturer behövs i regel inte den högsta vattentätheten, kall snö är torr och blöter sällan ner kläderna speciellt mycket. För vårskidåkning med blöt snö ställs högre krav på kläderna och en hög vattenpelare är viktigt för att hålla dig torr.

En viktig del av jackan vattentäthet är DWR-behandling (Durable Water Resistance), ytbehandlingen som gör att vattnet pärlar sig istället för att sugas upp i materialet. Utanpå det vattentäta membranet sitter ett yttertyg, det är det vi ser av själva jackan. Det materialet är i sig inte vattentät utan fyller istället funktioner för utseende och slitstyrka. Om yttertyget inte är behandlat så suger det åt sig vatten vilket skapar tryck mot membranet. Beroende på membranets vattenpelare så tål det olika mycket tryck innan det börjar släppa igenom fukt.

Vattenpelare 10 000 - 15 000mm: Tål måttligt regn, normal snö och lättare tryck
Vattenpelare 15 000 – 20 000mm: Tål kraftigt regn, blöt snö och måttligt tryck
Vattenpelare 20 000mm +: Tål ihållande regn, blöt snö och högt tryck

Andningsförmåga

Mäts i g/m²/24h och är ett mått på hur mycket fukt ett material släpper igenom, bra andningsförmåga är viktigt för att transportera bort svett och hålla dig torr. Om en skidjacka inte andas tillräckligt bra känns det ofta som att den har börjar läcka igenom. Du blir fuktig och klibbig eftersom jackan inte kan transportera ut den fuktiga luften som uppstår när du svettas. Andningsförmågan kan påverkas av att yttertyget blivit mättat med vatten, ofta pga. dålig DWR-behandling. Det blöta yttertyget hindrar den fuktiga luften från att transporteras genom tyget och du blir varm och svettig.

Ju mer aktiv du är desto bättre andningsförmåga behövs, på skaljackor finns oftast ventilationsdragkedjor som låter dig släppa ut fuktig luft snabbare vid intensiv aktivitet. Andningsförmågan mäts genom att beräkna mängden vatten, mätt i gram, som kan passera genom en kvadratmeter tyg under ett dygn. Högre siffra = bättre andningsförmåga.

5 000- 10 000g/m²: Lågintensiv aktivitet som liftburen skidåkning när du inte kör för fullt
10 000- 15 000 g/m²: Medelintensiv aktivitet som offpistskidåkning
15 000 – 20 000 g/m²: Högintensiv aktivitet som topptur och klättring

Storlek och passform

Skidjackor görs i en mängd olika snitt och modeller. Vill du ha en längre modell som går ner över höfterna så finns modeller som Haglöfs Vassi och Norröna Tamok populära alternativ. Vill du ha en något kortare jacka kan skidjackor från Arc’teryx eller Patagonia vara bättre alternativ. Vilken passform du vill ha kommer såklart ner till personlig preferens men det finns några generella tips som är bra att tänka på:

Köp inte för kort jacka: Även om du inte vill ha en lång jacka så måste den hålla snö och kyla ute. Tänk också på att om du åker med ryggsäck så tar midjebandet en del av längden på jackan så modellen i sig kan vara lite längre än man tror. Testa all din utrustning ihop.
Passform vs funktion: Tajtare kläder transporterar bort fukt mer effektivt än bylsiga kläder. Om funktion och rörlighet är viktigt, gå för en något mer slimmad passform.
Hjälmanpassad huva: De flesta skidjackor har huvor som passar över hjälmen, testa så att det sitter bekvämt och inte hindrar din rörlighet för mycket. Det är skönt att kunna ha huvan uppe om det blåser mycket.
Tänk lager-på-lager: Om du köper en skaljacka, tänk på att du ska få plats med värmande lager under. Köp inte för tajt.
Herr vs Dam modeller: Skärningen mellan skidjackor för dam och herr skiljer sig på flera sätt. Något de flesta tjejer märker av först är att damjackor är vidare över höfterna än herrjackorna medan herrjackorna är rymligare över axelpartiet.

Funktioner

Skidjackor kan ha massor med olika finesser och detaljer. Vår erfarenhet är att less is more i de flesta fall, fundera på vad du behöver och vad som bara är onödigt tyg som kommer kännas tungt och bylsigt. Några välplacerade fickor inklusive liftkortsficka är bra att ha, resten klarar du dig troligtvis utan.

Snölås i midjan, framförallt om du tittar på en kortare modell, är alltid att föredra. Snölås i ärmarna är något av en vattendelare, vissa gillar det och andra inte. Om du älskar allt med en jacka förutom att den har snölås i ärmarna så behöver det inte vara en deal breaker, de är oftast lätta att klippa bort 😉

Hjälmanpassad huva är mer eller mindre standard på skidjackor av högre kvalitet. RECCO finns ofta i high-end jackor och kan vara en extra säkerhet i lavinterräng, tänk dock på att det aldrig ersätter riktigt lavinutrustning.

Lager-på-Lager

Att klä sig i lager är ett effektivt sätt att reglera temperatur. Börja med underställ i merino eller syntet följt av ett mellanlager som en tunnare fleece, för riktigt kalla dagar kan du förstärka med en tunn dunjacka under din skaljacka. Det här är det bästa sättet att klä sig för en dag på berget, det låter dig anpassa dig efter väderförhållanden och du kan snabbt ta av eller ta på mer kläder beroende på situation. Tänk bara på hur mycket värme du bygger upp när du är i rörelse, du behöver inte i närheten av lika mycket kläder då som när du sitter stilla. Om är ute och åker och sedan stannar någonstans för en paus så är det oftast skönt att få på dig en dunjacka medan man fortfarande är varm, annars sitter man snart där och huttrar när svetten börjar torka på kroppen och du kommer ihåg att det faktiskt är -10 grader ute.

Klädvård

Tar du väl hand om dina skidkläder så finns det ingen anledning till att de inte ska hålla riktigt länge. Tvätta de på rätt sätt och impregnera dem regelbundet så kommer du kunna njuta av dem i många år.

Tvätt: Det är en myt att man inte ska tvätta skalkläder. Med tiden så fylls de mikroskopiska hålen i membranet igen med oljor från kroppen och fungerar inte som det ska. Tvätta regelbundet med specifika tvättmedel för funktionskläder för att bevara både utseendet och funktionen av dina skidkläder. Salt och oljor från kroppen löser också upp limningar med tiden vilket kan göra att det börjar läcka vatten genom sömmarna om du slarvar med tvätten.
Impregnering: Alla skalkläder måste impregneras regelbundet, minst efter varje tvätt. DWR-behandlingen på yttertyget slits bort med tiden, du märker det genom att vatten inte längre pärlar sig på tyget utan sugs upp och blir en blöt fläck. Om dina fina skalkläder inte längre känns vattentäta så är det i stort sett alltid för att det gått för långt tid sedan du impregnerade dem.
Lagningar: Får du en reva eller litet hål i dina skalkläder så bör du laga det så fort som möjligt. Är skadan inte så stor så räcker det oftast att klistra dit en lagningslapp för att hindra det från att rivas upp mer. Vissa märken erbjuder lagningar i sina egna butiker, kolla upp vad som gäller för just dina kläder.