Vad är viktigast när man väljer pjäxor?

Den viktigaste faktorn när du väljer pjäxor är passformen. Pjäxan ska sitta tajt, utan tryckpunkter, för att ge dig kontroll, komfort och kantgrepp. För stora pjäxor är ett vanligt problem som orsakar kramp, tryck och dålig kontroll. En pjäxa bör kännas tajt när du provar den för första gången.

Det här kommer vi gå igenom

• Hur ska pjäxor sitta?
• Storlek på pjäxor – Vad ska jag ha?
• Lästbredd – Vad är det för något?
• Volym – Hur väljer man rätt?
• Formgjutna sulor – En introduktion
• Flex – Vad ska man välja?
• Gålägen – När väljer man en pjäxa med gåläge?

Hur ska pjäxor sitta?

Men varför är det fel att ha stora pjäxor då? Jag kan väl bara spänna de lite hårdare? Nja, inte riktigt. I regel vill vi inte behöva spänna pjäxor särskilt hårt för att de ska sitta bra. Den bästa och skönaste passformen hittar vi när skalet passar foten och spännets uppgift är mest att hålla ihop pjäxan och styra flexet.

Pjäxor ska sitta jämnt och tajt runt hela foten utan att trycka på enstaka punkter. Vad som händer när vi spänner en pjäxa väldigt långt in på dess spännen är att punkttryck uppstår under eller omkring spännet. Pjäxan sluter sig inte jämnt runt foten längre. Även hälgrepp kan bli bättre av att spänna längre ut på spännet, utan att nödvändigtvis spänna hårdare.

Nu när vi har börjat nosa lite på det här med storlek på pjäxor kan vi titta på ett par frågeställningar som är bra att ha koll på inför ett pjäxköp.

Vilken storlek ska jag ha på mina pjäxor?

Längd

Pjäxans storlek anges i mondo point, t.ex. 26,5. Det är bara en del av ekvationen och ser till att du får rätt längd, efter det måste vi titta på pjäxans lästbredd och övergripande volym för att avgöra om det är rätt modell för dig. Att avgöra vilken storlek man ska ha är inte alltid så lätt som det verkar. Beroende på åknivå och preferenser så varierar det stort, någon som åker mycket och mäter 27,2cm kan t.ex. ofta sitta bäst i 26,5 beroende på fotens övriga mått.

Bara storleken i sig säger inte särskilt mycket om hur en pjäxa kommer sitta. Vid val av storlek är det viktigt att mäta foten ordentligt och ta med alla parametrar i beräkningen. För att korrekt mäta längden på din fot behöver du göra det både sittande, utan någon belastning på fötterna, och stående med lätt böjda knän. Detta pga. att hålfoten är del av kroppens inbyggda dämpning och flexar under vikt.

Notera skillnaden mellan belastat och avlastat mått, för en väl sittande pjäxa utgår vi mer ifrån det avlastade måttet då det ger en bättre bild av fotens form ihop med formgjutna sulor som ger stöd åt hålfoten (mer om det längre ner).

Bredd

Ett mått vi förhåller oss mycket till när vi pratar om pjäxor är lästbredd. Detta syftar till den bredaste delen av foten. Bra att tänka på är att det alltid mäts och anges i storlek 26.5. Därifrån ökar eller minskar måttet med 2mm per storlek. En pjäxa med angiven lästbredd på 100mm är att betrakta som medelbred. 

Tänk på att du inte nödvändigtvis behöver ha en lästbredd som matchar din fot exakt, du kan mycket väl ha en tajtare läst för att uppnå en mer precis passform. Att gå på en för bred pjäxa är ofta ett recept för kramp och domningar.  

När man mäter bredd gäller samma som för längd, vi vill ha både avlastat och belastat mått. Även här spelar formgjutna sulor en viktig roll och kommer ha stor påverkan på hur pjäxan sitter. Lästbredd är på samma sätt som längd ett något trubbigt mått för att bedöma hur en pjäxa sitta. Måttet tar ingen hänsyn till pjäxans form i övrigt vilket innebär att om vi bara går på lästbredden kan pjäxan vara lagom på den bredaste punkten men alldeles för bred/smal längre bak på foten.

När man bedömer bredden måste man se till hela foten, måttet som anges syftar bara till den bredaste punkten. Detta är del av problemet med varför pjäxor med samma angivna lästbredd kan kännas väldigt olika på foten.

Det leder oss till ett mer användbart mått för pjäxpassform, volym.

Volym

Det här är nog vår favoritreferens på Skistore, övergripande volym är det som säger mest om hur en pjäxa kommer kännas. Problemet är att det inte är ett mått som anges särskilt tydligt av pjäxtillverkare. Idag ser vi angivelser för det på flera modeller i form modellnamn som LV (Low Volume), MV (Medium Volume) eller HV (High Volume). De här angivelserna tar lästbredd i åtanke och i regel klassas de som följande av tillverkare.

• LV: <100mm lästbredd
• MV: 100mm lästbredd
• HV: 100mm> lästbredd

Fördelen med att utgå ifrån volymangivelser över lästbredd är att de också syftar till hur tajt pjäxan är runt vristen och insteget. En lågvolymspjäxa ska vara tajtare runt insteget för att smita åt ordentligt runt smalare anklar och vrister.

Hur tajt en lågvolymspjäxa är skiljer sig mycket mellan olika märken och modeller och här finns inget mått som avslöjar hur de kommer kännas. Bara genom erfarenhet av många olika pjäxmodeller kan man veta vad som är en ”sann” lågvolymspjäxa och inte, vi som jobbar med detta har alla våra interna referenser kring vilka modeller som faktiskt har hög eller låg volym.

Sammanfattning av pjäxstorlek

Vid val av storlek måste alla aspekter tas med i beräkningen. Har man t.ex. en lång och smal fot så är det inte ovanligt att man går ner i storlek (längd) för att hålla volymen så låg som möjligt och låta pjäxan omsluta foten bättre. Har man istället en kort och väldigt bred fot kan man mycket väl landa i en större storlek i de fall där det inte räcker att gå på en högvolymspjäxa i korrekt storlek.

Med det sagt så är det vanligare att vi går ner i storlek än upp, bredd är ett väldigt tacksamt problem att ha i en pjäxa då det är lätt att lösa med skalanpassningar. Vi utgår hellre från att en pjäxa är lite för smal och sitter bra på längd och runt häl/vrist, därefter stretchar vi skalet på bredden för att ge plats åt framfoten.

Några referensfall

Formgjutna sulor

När du köper en pjäxa kommer den med en "standardsula" redan i, den sulan byts ut mot den formgjutna varianten. Tanken med en formgjuten sula är att den ska ge foten stöd och jämnare tryckfördelning. Avgjutningen görs för att ge stöd i alla fotens valv. "Alla fotens valv?" - kanske du tänker nu.

Många tänker nog att hålfoten på fotens insida är det enda som påverkas av en formgjuten sula, så är inte riktigt fallet. Det är sant att stödet som ges i hålfoten blir det mest påtagliga, det är fotens största valv. Men vi har även ett yttre fotvalv längre bak på foten, mot hälbenet. Sen finns också ett tvärgående fotvalv mellan tålederna. Alla dessa påverkas olika av belastning och hur mycket skiljer från person till person.

Genom att göra en avgjutning i fotens avlastade läge kan man göra en sula som hindrar foten från att ändra form allt för mycket under belastning. Lägg där till pronation och supination, dvs. vinklingen som kan ske i fotleden, så finns risk för en del oönskade rörelser i en pjäxa om man inte gör något åt det. 

Det är inte ovanligt att en formgjuten sula gör såpass stor skillnad på fotens längd och bredd att man faktiskt går ner en storlek från vad man kört med utan sulor. Detta tillåter en tajtare och mer precis passform runt resten av foten.

Vill du veta mer om formgjutna sulor och om det är rätt för dig? Kolla in Sulguiden ->

Vad är flex?

Flexet avgör hur styv pjäxan är och i förlängningen hur mycket kraft du kan överföra till skidorna. En vanlig missuppfattning är att så hårt flex som möjligt alltid är att föredra. Visst är det sant att en styvare pjäxa i teorin kan överföra mer kraft, men bara så länge som du som åkare har styrkan och tekniken för att generera den.

Har du för styva pjäxor överför du inget tryck till skidorna innan pjäxan stoppar dig och du får inget kantgrepp eller kontroll. Det är därför viktigt att ha ett flex som passar dig och din åkstil.

Flexen påverkas av skalets material, tjock, form och t.o.m hur pjäxorna sitter på dina fötter. Lågvolymspjäxor blir t.ex. styvare än högvolymspjäxor där den högre volymen runt foten ger mer spelrum för plasten att röra sig när du trycker på den.

Det handlar alltså inte bara om vilken flex pjäxtillverkaren har angett utan också om hur väl din fot fyller ut skalet. En tajt passform, som i en lågvolymspjäxa, låser foten bättre mot plasten och begränsar hur mycket pjäxan kan flexa utåt. Därför upplevs den som styvare i praktiken. Har du däremot mycket luft mellan fot och skal, som i en för stor eller för rymlig pjäxa, kan plasten röra sig mer och pjäxan känns mjukare oavsett angivet flex.

Vilket flex ska jag ha?

Vilket flex man väljer beror dels på vikt och åknivå, dels smak och tycke. Som nybörjare utgår man ifrån sin vikt och börjar hellre med ett mjukare flex som kommer ge bättre känsla på skidorna. Allteftersom man utvecklas och klarar av att överföra mer kraft genom pjäxorna till skidorna kan man öka i flex för bättre kraftöverföring och kontroll.

Konsekvensen av att ha en för mjuk eller styv pjäxa blir ofta densamma – förlorat kantgrepp och dålig balans. Hur det visar sig skiljer dock och olika ”symptom” kan peka åt att du bör ha antingen mjukare eller styvare flex.

Konsekvenser av för mjukt flex

• Svårt att få kantgrepp
• Tappar balansen framåt
• Svårt att kontrollera skidorna i hög fart

Konsekvenser av för styvt flex

• Svårt att få kantgrepp
• Svårt att få tryck framåt, hamnar ofta i baksätet
• Svårt att kontrollera skidorna i låg fart

Vill du veta mer om flex? Kolla in stora flexguiden ->

Pjäxor med gåläge

Idag finns det en uppsjö av toppturspjäxor på marknaden som erbjuder både bra åkstabilitet och bra gåläge. Ska du gå på topptur är det en självklarhet att köpa en pjäxa med gåläge och även möjlighet till att använda s.k. techbindningar. 

Så som utvecklingen på pjäxor sett ut så kan det dock vara en fördel med gåläge även om du inte planerar att gå på topptur. Flera modeller erbjuder full alpinprestanda, om vi inte snackar pistrace, där åkningen inte hämmas i det minsta men du får fortfarande fördelen av att kunna promenera bekvämt till backen.

Tittar vi i detalj på prestanda och kraftöverföring så finns det inget som slår en ren alpinpjäxa. För den kräsna piståkaren som vill slipa på sin teknik så fyller ett gåläge ingen funktion och vissa skillnader i retur och kraftöverföring kan märkas av. Som vanligt så gäller det att ha användningsområdet klart för sig och köpa rätt utrustning för ändamålet.

Är du på jakt efter pjäxor med gåläge? Kolla in vår dedikerade guide för Toppturspjäxor -> 

Tips från Skistore

• Våga prova tajtare passform
• Mät fötterna både belastat och avlastat
• Välj hellre smalare och anpassa skalet vid behov
• Kombinera med formgjutna sulor för optimal passform

Relaterade guider

Tredelade vs tvådelade pjäxor ->

Hur ska pjäxor sitta ->

Vanliga frågor

• Hur ska pjäxor sitta?
• Vad betyder LV/MV/HV?
• Vad är mondo point?
• Vad är skillnaden mellan flex 100 och 130?
• Kan man forma pjäxskal?

Alla de här frågor besvaras i den här guiden.

Simon

Delägare & e-handelsansvarig på Skistore

Simon har jobbat i skidbranschen i över 10 år och har testat skidor och utrustning på allt från tältexpeditioner i Alaska till regniga dagar i Åre.